17 mai och kladd i soffan

När jag vaknade imorse så låg jag fortfarande i soffan där jag somnade igår kväll. "Dumt" tänkte jag och var på väg att gå och lägga mig i sängen istället och sova vidare. Men vad händer då? Jo, jag upptäcker detta:

Nej, det är inte bajs. Det är apelsinchoklad. Apelsinchoklad som jag legat på hela natten och med min kroppsvärme smält och gnuggat in i min tidigare VITA soffa. Bajs.

Så istället för att gå och lägga mig i sängen och sova vidare så fick jag springa ned i tvättstugan för att kolla om det fanns någon tvätttid. Det fanns det inte, men tvättmaskinen var tom så jag sprang upp igen, drog av hela överdraget på soffan, sprang ned igen och snodde maskinen. Men nej, jag hade ju inte tagit med mig ett 20-kronorsmynt så jag sprang upp igen för att hämta det jäkla myntet, sprang ned igen, satte på maskinen och gick sen upp igen för att äta frukost. Inget sova här inte. En frukost senare gick jag ned för att hänga upp överdraget på tork. Och nu sitter jag här. Mysig morgon.

Men det har varit 17 mai och min födelsedag också! Det var supermysigt att ha mamma här. Den 16 mai såg gatorna ut såhär:

Morgonen efter såg de ut så här:

Vi hade picknickfrukost hemma på morgonen, tittade på barntåget, vinkade till Mette Marit och kungen, åt det lyxigaste fikat någonsin på Halvorsen Conditori vid Stortinget och drack vin på solig och fullsmockad uteservering i parken Sankt Hanshaugen! Härlig dag!

Jordgubbar på Bygdøy

Igår kväll efter jobbet köpte vi jordgubbar och grillad kyckling och tog därför bussen ut till Bygdøy. Bygdøy är en udde, eller bukt eller vad ska man kalla det? Udde tror jag. Det tar iaf 10 min med buss från jobbet och det finns mysig skog och strand och klippor och hav. En fin-fin kväll i solen hade vi.

När vi väntade på bussen tillbaka fick vi underhållning av en barnorkester som antagligen tränade inför 17 maj. Jag tror inte att jag riktigt fattat hur stort 17 maj är här. Jag kommer nog få en chock. Hoppas att det blir en glad-svepas-med-i-stämningen-chock och inte en hoj-vad-mycket-folk-chock. Jag tror på den första.

Nu ska jag nog göra chokladbollar till mig själv, jag har ju trots allt börjat träna så smått igen då mina revben verkar läkt ihop nästan helt! Och så har jag ju namnsdag. Det finns alltid en anledning att göra chokladbollar, det är det som är så bra med dem.

Den som väntar på nåt gott...

Oj vad länge sedan jag skrev. Jag uppfyller nu min systers önskan och tar upp bloggandet igen. Eller åtminstone så ska jag göra ett helhjärtat försök.

Idag har solen kommit tillbaka och det är sommar igen! Jag ska snart möta upp Line och Lisa och gå på marknad. Vad händer annars just nu? Det är mycket att göra på jobbet- hela tre ministerbesök nästa vecka samt flera så kallade "event". Det är roligt när det är mycket att göra men samtidigt blir man lite utmattad. Jag har somnat på soffan varje kväll denna vecka. Men det som jag sörjer mest just nu är att alla mina underbara tv-kanaler har försvunnit! Den enda kanalen som är kvar är NRK och det enda de sänder är "Norge rundt", "Mitt i naturen Norge", "Virre nøff" och "Det svenske kungelige året som gikk". Jag blir tokig. Nu måste jag alltså fördriva min tid in real life, jobbigt.

Här kommer några bilder från mitt riktiga liv:

Jag och Linn i kö till t-banan under VM

Framme på Holmenkollen t-banestation

Perfekt plats för att heja på Kalla

Vaffel med brunost på Munchmuseet

På promenad i Helsinki

Hampurilainen

På Helsinki zoo

Vi fikade med björnarna i Helsinki

Jag och Mirjam hejade på Björn under
VM-cupavslutningen i skidskytte uppe på Holmenkollen

Från köksfönstret för några dagar sedan

Nu ut på marknad i solen! För er som väntar och väntar och väntar på min önskelista så kommer den snart på mail :)

Kramar